Buden ”Du skall inte begå äktenskapsbrott”,”Du skall inte dräpa”,”Du skall inte stjäla”,”Du skall inte ha begär och alla andra bud sammanfattas ju i ordet: ”Du skall älska din nästa som dig själv
Jag och min polare Paulus gick en promenad i den kalla Decembermorgonen. Kylan färgade våra kinder rosiga och andedräkten stod som ett moln framför våra gestalter.
– Kolla, Moa. En liten kulle. Försten upp vinner.
– Javisst. Häng med om du kan, din gamle profet, tjöt jag och kastade mig uppför backen. Kampen blev jämn och vi halkade båda i snön som lagt sig ovanpå ett fint lager is. Vi skrattade när vi kom upp.
– Jag vann, jag vann! ropade jag och hoppade upp och ner.
Men då puttade Paulus ner mig ett par meter.
– Va? Ska vi leka Herre på täppan? sa jag.
– Javisst, putta om du kan, skrattade Paulus.
Leken tog allt vildare former och jag kände hur pulsen steg. Och med den tilltog min brutalitet och mina fula trick. Jag började nästan bli arg på min polare.
– Vet du Moa, sa Paulus precis när jag skulle till att fälla honom nerför backen i en kullerbytta som skulle göra hela långa skägget alldeles snöigt.
– Ja, vad nu då?
– Det här är en lek för oss, men för många människor är det hela deras vardag.
– Ska vi prata djupt nu? Mitt i leken?
– Kom och sätt dig här nu, Moa. Vi ryms båda på toppen och jag har lite kaffe i termosen.
Jag log och satte mig ner.
– Jag tror du har rätt, Paulus, sa jag sen när kaffet sände sin varma doft ur varsin kåsa.
– Alltför ofta blir det mer tävling och prestation över livet än att verkligen få tid att leva, fortsatte jag.
– Jo, just så Moa. Det finns både i människans natur och i varje kultur som inte aktivt arbetar med det.
– Menar du att empati måste läras in? Att det inte finns där från början? Jag tror du har fel då. Det har jag väl märkt på mina barn, och djur också för den delen, att de snabbt ser när man behöver tröst.
– Jag tror både empatin och prestationen finns från början, men att omständigheter runt om gör att den ena lätt tar överhanden. Och att denna ena nästan alltid är tävlingen. Det märkte du väl nu på dig själv hur lätt man hamnar i jagets stress inför en uppgift.
Jag skrattade lite:
– Jo du Paulus, hade du inte stoppat mig där hade du fått rulla vill jag lova!
– Se på isen härunder. Mot den får snön inget fäste. Lika är det med god vilja som fästs mot ett glatt underlag av konkurrens.
– Jo, det där kan jag känna igen mig i. Ibland inför andra människor kan jag ägna mer tid åt att skryta om mina barn än att lyssna på dem.
– Du är bra du, Moa. Just så menade jag.
– Men vad gör du? Putta inte på mig! Sluta Paulus!
– Fikapausen är slut! tjöt den gamle och log med hela ansiktet.